CE-märkning för maskiner – så här fungerar det
CE-märkning – för en säker verksamhet!
CE-märkningen är något du ofta stöter på idag. Hemelektronik, leksaker, båtar och hjälmar är bara några exempel på produkter som har denna vanliga märkning. Men den gäller inte bara våra vardagsprodukter utan CE-märkning finns även för maskiner i industrin, inklusive lyftutrustning. Precis som inom alla andra områden handlar det om att garantera säkerheten för människorna som använder utrustningen – både nya och ombyggda maskiner.
Vad är CE-märkning för maskiner?
CE-märkningen för maskiner gäller produkter tillverkade inom EU och betyder att tillverkaren av en maskin garanterar att den uppfyller EU:s maskindirektiv. Direktivet innefattar de hälso-, miljö- och säkerhetskrav som EU ställer på en specifik produkt. Saknas märket får maskinen inte säljas inom EU. Skulle produkten komma från en tillverkare utanför EU är det den som importerar produkten som ansvarar för att CE-märkningen genomförs innan maskinen marknadsförs och säljs.
Märkningen infördes 1990 (i Sverige 1994) med syftet att tillverkarna ska kunna visa att deras produkt följer EU-lagstiftningen. Det är också stora fördelar med att ha samma regler i alla EU-länder – uppfyller du kraven i ett land vet du att du även får sälja fritt i alla andra länder inom unionen. EU-direktiven som ligger till grund för CE förändras allteftersom, bland annat beroende på maskinernas tekniska utveckling.
I Sverige har EU:s maskindirektiv överförts till svenska regler via Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner (2008:3). Dessa styr och ger vägledning för hur EU:s maskindirektiv ska uppfyllas. Det finns också standarder i olika nivåer som stöd vid konstruktion och CE-märkning. Det finns alltifrån övergripande och grundläggande standarder som gäller alla maskiner till produktspecifika standarder.
Vem ansvarar för CE-märkning av en maskin?
Det är den som bygger färdigt maskinen som ansvarar för CE-märkningen. Det är i de flesta fall tillverkaren (under förutsättning att de verkar i ett EU-land) eller importören. Men skulle det vara så att tillverkaren levererar en maskin som bara är delvis fullbordad, till exempel en kättingtelfer utan manöverdon, så är det istället företaget som köpt in telfern och sedan kompletterar den med ett manöverdon som ska ansvara för CE-märkningen. Även slutkunden kan ses som sluttillverkare och därmed bli CE-ansvarig om de köper in delar från olika leverantörer som ska användas i den befintliga maskinparken.
Vad ska en CE-märkning innehålla?
Själva CE-märket som sitter på maskinen ska innehålla namnet på tillverkaren, tillverkningsnummer och tillverkningsår. Maskinen är på så sätt spårbar via tillverkningsnumret om man till exempel behöver få fram den tekniska dokumentationen.
Förutom märket krävs det också en ”försäkran om överensstämmelse” – ett dokument där den som ansvarar för CE-märkningen försäkrar att maskinen överensstämmer med EU:s säkerhetskrav. Denna försäkran ska finnas på det aktuella landets språk, till exempel svenska om maskinen ska användas i Sverige. Det ska även inkluderas en teknisk tillverkningsdokumentation som behöver finnas tillgänglig hos tillverkaren i minst tio år. Exempelvis en myndighet ska kunna begära ut denna dokumentation vid en incident.
Ett tredje krav är en bruksanvisning som också ska vara på landets språk. Bruksanvisningen ska bland annat innehålla information om hur maskinen ska användas, hur den ska underhållas för att fortsätta att vara säker och eventuella varningar och risker.
Måste äldre maskiner vara CE-märkta?
Äldre maskiner, tillverkade och tagna i drift inom EU före 1995, har av naturliga skäl inte CE-märkningen. Får de ändå användas i produktionen? Svaret är ja. Men du som maskinägare ska alltid sträva efter att göra maskinen säkrare även om den saknar märkning, framför allt genom att följa reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3. Dessa säger bland annat att du som arbetsgivare behöver genomföra en undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.
Tänk också på att om du byter ut delar i äldre utrustning, exempelvis en telfer, ska den nya delen vara CE-märkt även om resten av maskinen inte är det. Och om en äldre maskin utan CE-märkning ingår i en större nyare maskin måste maskinen som helhet ändå vara CE-märkt.
CE-märkning vid ombyggnad av maskiner
För nya maskiner är CE-märkningen ett måste. Men vad gäller vid ombyggnader av befintliga maskiner som ofta är CE-märkta sedan innan? Behöver du CE-märka din travers på nytt om den får en ny funktion, om du köper en ny telfer eller om du behöver byta en reservdel i svängkranen? Det beror på omfattningen.
Vid en väsentlig förändring av maskinen måste en ny CE-märkning alltid göras. Det kan till exempel vara en större förändring som kan påverka hållfasthet och stabilitet, exempelvis byte av telfer till en tyngre eller högre lyfthastighet. Då behöver du säkerställa att stålet håller så att lyftredskapet inte ramlar ner eller medför dålig stabilitet så att lasten gungar. Ett annat exempel är lastökning. Du måste vara säker på att maskinen klarar av den ökade tyngden utan att det uppstår problem. Ytterligare en situation är förändrad funktion, att du till exempel kompletterar en travers med nya funktioner. Vad innebär den för maskinen och för användaren?
Vid en större ombyggnad måste maskinägaren göra en dokumenterad riskbedömning, vilket innebär att man behöver undersöka, bedöma och åtgärda alla nya risker. Sedan behöver man också kontrollera att de genomförda åtgärderna haft effekt.
Vid riskanalysen bedöms maskinens olika funktioner utifrån olika säkerhetsnivåer. Säkerheten för till exempel en nödstoppsknapp måste givetvis vara hundraprocentig, medan en styrknapp som förflyttar maskinen uppåt eller nedåt har en lägre säkerhetsnivå eftersom den funktionen inte är lika kritisk som nödstoppet.
Du måste också kontakta tillverkaren av de nya maskinerna för att få fram den tillverkningsdokumentationen som behövs när du ska sammanställa dokumentationen för CE-märkningen. Den är vissa gånger enkel att få fram och svårare att få tag på i andra fall.
All denna dokumentation – riskbedömningen och den tekniska dokumentationen – ska tillsammans försäkra att maskinen uppfyller EU:s säkerhetskrav. Du måste även upprätta en ny bruksanvisning efter ombyggnaden.
Finns det då något fall där du inte måste göra en ny CE-märkning? Ja, om du endast byter ut en mindre reservdel mot en likvärdig sådan behöver du inte CE-märka på nytt.
CE-märkning för hela maskinlinjer
I många produktionsanläggningar sätts flera maskiner ihop till en maskinlinje. Då ska hela den nya maskinlinjen CE-märkas som en helhet även om varje enskild maskin i sig redan är riskbedömd och CE-märkt. När maskinerna kopplas ihop till en enhet behöver du riskbedöma säkerheten för helheten. Speciellt viktigt är det att riskbedöma och dokumentera gränssnitten, det vill säga förbindelserna, mellan maskinerna. Även bruksanvisning för maskinlinjen kan behöva uppdateras.
Vill du veta mer eller få hjälp med CE-märkning?
CE-märkning är som synes ett måste för nya och i de flesta fall även ombyggda maskiner. Men det är inte helt lätt att ha full koll på allt – att till exempel göra riskbedömningar eller sammanställa den tekniska dokumentation som krävs för att få CE-märka en maskin. Känner du dig osäker? Välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig.
Maila gärna: dematek@dematek.se
