Internet of Things – stora möjligheter för kranparken i framtidens intelligenta fabrik
Från köksmaskiner och kläder till bilar och byggnader – idag är allt fler saker uppkopplade mot internet. Detta kallas Internet of Things, eller sakernas internet, och denna revolutionerande utveckling kommer självklart göra stora avtryck även i lyftutrustningens värld. I framtiden, som faktiskt redan är här, kommer vi möta uppkopplade traverser där en ständig övervakning gör det betydligt enklare att följa användningen, förutse fel och jobba smartare med underhåll. Och morgondagens tekniklyft gäller inte bara de nya hypermoderna kranarna utan även gamla trotjänare.
Tillverkningsindustrin har genomgått en enorm förbättring och effektivisering de senaste århundradena. Där vi en gång i tiden tog hjälp av el- och ångdrivna motorer i fabrikerna har vi nu uppkopplad utrustning, Big Data, AI, molntjänster och mycket annat som vi för inte alltför länge sedan bara kunde drömma om. Industri 4.0 – den intelligenta fabriken – är här för att stanna.
Målen för tillverkningsindustrin är desamma som de alltid varit: effektivisera produktionen, minimera underhållsarbetet, undvika oväntade driftstopp och spara pengar. Men i och med Industri 4.0 har vägen till de här målen förändrats. Den fjärde industriella revolutionen innebär att maskiner är uppkopplade mot internet och sammankopplade med varandra. Med den nya tekniken kan maskinerna hålla reda på sig själva och till exempel varna i ett tidigt skede om det är risk för problem. Andra fördelar är tillgången till en stor mängd realtidsdata som möjliggör kontinuerligt förbättringsarbete i anläggningen.
Precis som för resten av industrin betyder den nya generationen även stora förbättringar för lyftutrustningen. Genom uppkopplade traverser kan du ha ständig övervakning som gör att du på distans kan se exakt hur lyftanordningarna används. Du får också tidiga varningar om fel så att du kan sätta in service i god tid innan problemen hinner uppstå. En sådan konstant tillgång till värdefull information i realtid skulle du aldrig kunna få på samma sätt utan den digitala teknikens hjälp. Resultatet? Betydligt bättre överblick, gediget beslutsunderlag och stora möjligheter att spara pengar. Bland annat.
Och förutom den enskilda kranen kan stora fördelar kan uppnås på en aggregerad nivå. När tekniken möjliggör insamling av data från en stor mängd lyftanordningar – Big Data – kan vi analysera den, se mönster och dra slutsatser som ger nya insikter. Det leder till nya förbättrade lösningar.
Märkes- och åldersoberoende system för fjärrövervakning
Teknik för att övervaka kranar på distans i realtid är ingen nyhet, men utmaningen har varit att den främst varit reserverad för nya och komplexa kranar. Dessutom har tekniken hittills varit knuten till enskilda märken.
Ett exempel är Demag StatusControl, en digitaliserad fjärrövervakning som genom sensorer i kranarna och trådlös överföring till övervakningssystemet gör att du kan avläsa deras status via en läsplatta. En bra tjänst, men som tyvärr bara fungerar för Demag-kranar av nyare modell. I dagens produktionsanläggningar kan det som bekant finnas en salig blandning av lyftanordningar från olika fabrikat och med olika antal år på nacken. Och du vill så klart ha samma goda koll på dem alla, eller hur?
Internet of Things gör det möjligt att ta fram system för övervakning på distans för alla kranar, oavsett fabrikat. Och förutom att du inte blir bunden till ett speciellt varumärke är du heller inte begränsad av åldern på objekten i din kranpark. De nya systemen för att övervaka lyftutrustning kan du använda oavsett om det gäller en supermodern travers inköpt 2021 eller en kran som jobbat på i produktionen sedan 1984. Inte heller lyftanordningens storlek eller prisklass har någon betydelse.
Enkel installation gör tekniken tillgänglig för fler
Det som gör det möjligt för alla kranar att använda systemet är att det monteras utanpå objektet. Systemet behöver med andra ord inte ha installerats redan vid tillverkningen av traversen utan kan efterinstalleras på vilken kran som helst. Installationen av systemet kräver heller inte något avancerat ingrepp i kranen. Det räcker kort sagt att skruva fast en dosa på kranens motor. Att slippa göra stora ingrepp vid installationen håller nere inköpskostnaderna, så teknik som tidigare varit reserverad för dyra, stora och komplexa kranar blir nu tillgänglig även för billigare och mindre modeller.
Tekniken innebär i korthet att dosan som sätts fast på lyftanordningens motor har sensorer/givare som samlar in data. Denna data skickas sedan till en molnlösning där den utvärderas och sammanställs. Allt som är värt att veta om objektet presenteras sedan på ett tydligt sätt för kranägaren i exempelvis en app eller dator. Enkelt, effektivt och smart.
Full digital koll på allt som händer i kranparken
Traditionellt har det funnits två sätt att upptäcka fel på en lyftanordning. Det första är att problemet hittas av en tekniker när han eller hon utför service på kranen. Det andra är att felet upptäcks av kranföraren som kör utrustningen i vardagen. Internet of Things – den digitala industrin – med sin konstanta övervakning och datainsamling i realtid möjliggör ett tredje sätt.
Kranar rör sig olika och i flera dimensioner. Mycket kan inträffa. Med systemet på plats har du en travers som du kan fjärrövervaka och på distans följa hur den går in i minsta detalj. Tekniken fångar upp allt och ger dig tidiga varningar om något inte är som det ska. Är det några skakningar du behöver oroa dig för? Vibrationerna verkar ha ökat och kranen drar mer ström, vad betyder det? Att få larm om risker i god tid gör att du undviker kostsamma haverier och stillestånd. Istället för att köra traverserna tills de går sönder får de service vid rätt tidpunkt och håller sig i god form längre. Idealiskt för produktionen.
Övervakningen ger dig också precis data om hur användningen av varje kran ser ut så att du kan optimera körningen. Låt säga att du har två traverser i produktionen som vardera lyfter 500 kg. Du ser att den ena kranen lyfter denna vikt dagligen, medan den andra bara gör det en gång i veckan. Rimligen är den första betydligt mer utsliten. Men istället för att behöva pensionera den utarbetade kranen skulle du kunna byta plats på de båda lyftanordningarna och låta den som använts minst få ta över de dagliga lyften. En betydligt smartare och billigare lösning än ett nyinköp.
Din digitala hjälpreda kan dessutom hålla total ordning och reda i anläggningen eftersom den ser var varje objekt befinner sig med hjälp av GPS. Systemet vet därför att en telfer flyttades till verkstaden igår eftersom den havererade, något personalen kanske har missat. Genom att systemet signalerar kan telfern som repareras bytas ut mot en annan och inget onödigt driftstopp uppstår.
Effektivisera underhållet med Smart Maintenance
Om alla kranägare fick lista sina högsta önskningar skulle troligen billigare underhåll utan att äventyra säkerheten eller öka risken för produktionsstopp placera sig högt på topplistan. Att bara behöva göra det man verkligen behöver göra. Klara sig bra med okulärbesiktningar och endast utföra ordentlig service en gång per år.
En helt underhållsfri produktion kommer vi aldrig att få. Men den nya teknikens intåg har gjort att vi kan komma betydligare närmare. En digitaliserad produktionsmiljö gör det möjligt att använda verktyg som Smart Maintenance – eller prediktivt underhåll på svenska. Det betyder att du genom att samla in data och analysera denna kan förutse fel och upptäcka slitage i ett tidigt stadie.
Genom Smart Maintenance kan du genom att få tidiga signaler utföra reparationer på din lyftutrustning redan innan problemen uppstått. Proaktiva reparationer gör också att du inte behöver utföra underhåll lika ofta, vilket håller nere underhållskostnaderna. Skulle en reservdel behövas larmar systemet om och när delen behövs så att den både beställs och byts i rätt tid – varken för sent eller för tidigt.
Insamling och analys av data gör att du dessutom kan planera underhållet bättre och styra det mot tidpunkter då det påverkar produktionen så lite som möjligt. Idag får underhåll ofta utföras på helger, vilket kostar extra och ofta är impopulärt hos personalen. Låt säga att du genom analys kommit fram till att en kran går för högtryck sista veckan i varje månad, men knappt används alls första fredagen i månaden. Denna overksamma fredag kan då användas för underhåll av det objektet. Med denna smarta planeringshjälp kan du hitta de bästa luckorna för service och på så sätt göra underhållet med kostnadseffektivt.
Det smarta underhållet kan som synes hjälpa oss att optimera servicen i kranparken, men i dagsläget finns det lagar och regler som vi ändå måste följa när det gäller lyftutrustning. Framför allt är det Arbetsmiljöverkets föreskrifter som styr och de säger att dina lyftredskap och lyftanordningar ska underhållas inom givna intervall. Men vem vet vad har framtiden har att utvisa – kanske kommer den digitala utvecklingen på sikt göra att reglerna ändras.
När vi pratar om tunga lyft ska vi så klart även lyfta fram säkerhetsförbättringarna som Industri 4.0 för med sig. Människorna i produktionen och deras säkerhet är alltid viktigast. Och Smart Maintenance ökar tryggheten. Systemet håller reda på allt så att du får full koll på exakt vad du gjort – och inte har gjort – i underhållsväg. Ingen risk för att någonting missas eller glöms bort.
Vill du veta mer om framtidens digitala kranar?
Internet of Things innebär stora möjligheter för industrin och den nya tekniken för övervakning av lyftutrustning knackar redan på dörren. Är du nyfiken på vad det skulle kunna innebära för din verksamhet? Välkommen att kontakta oss på Dematek.
Den industriella utvecklingen – från arbetshästar till Big Data
En gigantisk utveckling har skett i tillverkningsindustrin under de senaste århundradena. Världen har genomgått fyra olika industriella revolutioner – Industri 1.0 till 4.0. Den sista befinner vi oss fortfarande i. Och vissa talar redan om Industri 5.0 där cirkulärlitet är det centrala.
Industri 1.0 (sent 1700-tal/tidigt 1800-tal)
Innan den första industriella revolutionen utfördes arbetet manuellt av människor med hjälp av arbetsdjur. Detta förändrades till ett mer optimerat arbete där människorna istället tog hjälp av motorer som drevs av vatten och ånga.
Industri 2.0 (tidigt 1900-tal)
När stål och elektricitet gjorde entré i fabrikerna var det dags för Industri 2.0. Elen innebar en stor förbättring för effektiviteten och man började med löpande band-konceptet för att öka produktiviteten.
Industri 3.0 (sent 1950-tal)
Den tredje industriella revolutionen kom när alltmer elektronisk teknik började användas i fabrikerna. Detta utvecklades sedan till datorteknik. Tillverkningen gick under denna tid från analog och mekanisk teknik över till alltmer digital teknik och automatisering.
Industri 4.0 (tidigt 2010-tal till idag)
Industri 4.0 befinner vi oss fortfarande i. Här har den digitala tekniken som tidigare utvecklats tagits till en helt ny nivå med exempelvis Internet of Things, AI och 5G-nätverk. Detta innebär stora möjligheter för tillverkningsindustrin som kan bli mer digitaliserad, effektiv och klimatsmart.
