Serviceintervall – när och hur ska du underhålla din kran?
Serviceintervall för lyftutrustning
För att din kran ska må bra behöver du ta hand om den ordentligt. Och den bästa kranvården stavas regelbundet underhåll. När du ger din kran rätt vård i rätt tid följer du inte bara lagen utan får också en säker arbetsmiljö, slipper kostsamma driftstopp och ökar lyftanordningarnas livslängd. Men vad är det som avgör när en kran ska servas? Och hur ofta behöver den underhåll? Här reder vi ut allt du behöver veta om serviceintervall.
Serviceintervall för företagets lyftanordningar kan du jämföra med servicen som bilverkstaden gör på din bil. Genom att de regelbundet går igenom bilen vet du att den säkert och utan problem tar dig till jobbet, barnens träningar eller sommarsemestern. Det är en trygghet, helt enkelt. Samma sak med kranar – du vet att en väl underhållen lyftanordning gör sitt jobb som den ska. Serviceintervall gör det också enkelt att ha koll på hur ofta du behöver serva dina kranar och är därför till stor hjälp i planeringen av underhållet.
Vad är serviceintervall?
Innan vi går vidare är det bra att ha själva definitionen av serviceintervall klar för sig. Begreppet innebär kort sagt hur lång tid det går mellan varje gång man genomför ett förebyggande underhåll på en lyftanordning. Ibland uttrycker man det i antal månader som går mellan gångerna, men det vanligaste är att prata om hur många gånger per år man utför underhållet. Det händer också att ordet frekvens används i sammanhanget. Vilket ord man väljer är inte så viktigt så länge alla inblandade vet vad man menar. En frekvens på fyra gånger per år är samma sak som ett serviceintervall på var tredje månad.
Det finns många anledningar till att din kran behöver servas regelbundet, men i grunden handlar det om att följa regelverket. I kranvärlden innebär det Arbetsmiljölagen (mer om den längre ner). Och när du följer lagar och regler skapar du framför allt en säker arbetsmiljö för personalen så att inga olyckor inträffar. Dessutom är fortlöpande underhåll viktigt för produktionssäkerheten. Genom att hålla dina lyftanordningar i topptrim undviker du inkomstbortfall vid oväntade driftstopp, höga reparationskostnader och andra tråkigheter. Du förlänger även livslängden på din utrustning. Att satsa på underhåll kan med andra ord spara en hel del pengar.
Alla lyftanordningar som används i produktion måste ha ett underhållsprogram där det finns definierade uppgifter och serviceintervall. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att ett sådant program finns och att det följs.
Underhållsprogrammet ska i första hand följa tillverkarens instruktioner, exempelvis en bruksanvisning eller servicehandbok. För kranar som är relativt nya finns det alltid instruktioner tillgängliga, vilket gör det enkelt att veta hur du ska gå tillväga. Har du däremot en äldre kran, eller har köpt den begagnad från någon annan, saknas det många gånger en bruksanvisning. I dessa fall ska en kompetent person med full koll på hur kranen fungerar ta fram underhållsprogrammet. Hur ofta underhållet ska utföras när det inte finns några instruktioner från tillverkaren varierar från kran till kran. En generell regel är minst fyra gånger per år om lyftanordningen används upp till en timme per dygn.
Vilka lagar och regler styr underhållsarbetet?
I grund och botten handlar fortlöpande underhåll som sagt om att följa regelverket. Och i kranvärlden är det Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:11 Användning av lyftanordningar och lyftredskap som gäller. Den säger i korthet att dina lyftredskap och lyftanordningar ska underhållas, få tillsyn med jämna mellanrum och även kontrolleras dagligen när de används.
Hur själva underhållet ska utföras regleras i sin tur av industristandarder och de viktigaste är Svensk Standard SS 768 00 04 Kranar – Tillsyn och skötsel och ISO 23815-1:2007 Lyftkranar – Underhåll. ISO 23815-1:2007 är en internationell standard som är övergripande för underhåll på alla typer av kranar globalt. Den gäller som svensk standard. I Sverige finns sedan 1984 även den svenska standarden SS 768 00 04 som många krananvändare runtom i landet använder sig av.
Den sistnämnda har varit ifrågasatt den senaste tiden eftersom den är så gammal och hänvisar till utgångna regler. Men den svenska tekniska kommittén (där Dematek sitter med) beslutade nyligen att behålla den. Den kommer därför i nyutgåva under 2022, vilket är första gången på länge det händer för en svensk standard. Anledningen till att SS 768 00 04 får stanna kvar i värmen är framför allt att den är lättanvänd och har fungerat väldigt bra i praktiken med sina rekommenderade intervaller för tillsyn. För kranägare som saknar användarmanual till sin kran har SS 768 00 04 varit en användbar vägledare eftersom den talar om hur frekvent kranen behöver underhållas. Det enkla intervallsystemet gör dessutom att du kan inordna fler kranar under samma intervaller, vilket kan vara praktiskt.
Den internationella kompanjonen ISO 23815-1:2007 är nyare och använder ett annat upplägg. Där bygger serviceintervallerna i första hand på tillverkarens underhållsmanual och i andra hand på underhållsprogram som upprättats av en sakkunnig person.
Dessa två standarder gäller parallellt och det finns inga motstridigheter mellan dem. Vilken som är lämpligast att gå efter beror på din kran – och du kan även kombinera dem om det är en bra lösning för dig.
Räcker det att följa rekommendationerna?
Även om tillverkarens instruktioner är till stor hjälp bör du inte stirra dig blind på enbart dem. De anger ofta lägstanivån för serviceintervall, vanligen 1–2 gånger per år. Ibland räcker inte det. Du behöver även se till hur kranens verklighet ser ut eftersom det kan finnas omständigheter för just din kran som påverkar serviceintervallerna. Samma sak gäller riktlinjerna om fyra gånger per år när du saknar bruksanvisning. Trots rekommendationerna bör du alltid göra en riskanalys och planera underhållsprogrammet därefter. Beroende på hur er produktion ser ut kan du behöva serva din utrustning alltifrån var tredje månad till var tredje vecka. Eller ännu oftare.
Vad är det då som påverkar serviceintervallen? För det första är det hur du använder lyftanordningen. Låt säga att du köpt in en kran där den rekommenderade lyftkapaciteten är 8 ton 150 gånger om dagen och det rekommenderade serviceintervallet utgår ifrån det. Om du då istället låter kranen lyfta 8,5 ton 150 gånger om dagen behöver du följaktligen serva den oftare.
Du måste även ta hänsyn till hur produktionen i anläggningen ser ut. Används kranen bara i en timme per dygn? Eller är den igång 24/7 och får aldrig vila? Är det hårdkörning som gäller behöver underhållet ske mer frekvent än om lyftanordningen används sparsamt.
Även miljön där kranen jobbar har betydelse. En lyftanordning som är placerad utomhus utsätts naturligtvis för helt andra påfrestningar av väder och vind i jämförelse med en som finns inomhus i en industrilokal. Underhållsintervallerna ska anpassas därefter.
Sammanfattningsvis kan man säga att rekommendationer från tillverkare eller sakkunniga, i kombination med en intern riskanalys och sunt förnuft, skapar en god grund för ett väl utformat underhållsprogram.
Hur går underhållet till?
Det förebyggande underhållet innebär att man inspekterar lyftorgan, bromsar, säkerhetsutrustning, rörliga bärande delar, bärande stålkonstruktion, elutrustning, manöverdon, trappsteg, stegar och gångbanor. Dessa kontroller komplettas sedan med funktionsprov, smörjning och justeringar av respektive objekt om det skulle behövas. Detta är förebyggande underhållsåtgärder som finns angivna i kranens bruksanvisning. Slutligen rapporteras arbetet till kranägaren med hjälp av ett protokoll. Där har man specificerat de åtgärder som behöver göras för att kranen ska fungera bra fram tills nästa underhållstillfälle. Kranägaren kan välja att utföra dessa själv eller ta hjälp av en extern partner.
Den dagliga tillsynen är inte lika omfattande och innebär att man går igenom en checklista innan man sätter igång maskinen. Även denna tillsyn ska journalföras och innebär bland annat:
- Kontroll av alla reglage och manöverfunktioner.
- Kontroll av säkerhetsutrustning, till exempel gränsbrytaren för lyftrörelsen.
- Granskning av eventuella skador.
- Kontroll av att linor och kättingar löper på rätt sätt.
Kort sagt behöver den som brukar kranen säkerställa att den är hel och ren innan man kör igång. Med andra ord att den fungerar som den ska och inte har några brister.
Vem kan utföra underhållet?
Det regelbundna underhållsarbetet ska utföras av kompetent personal. Det betyder välutbildade och välinstruerade personer som kan kranen utan och innan – hur den är uppbyggd, vilka kritiska slitagepunkter som finns, risker med mera. Det är också av största vikt att den som utför arbetet upprättar ett skriftligt protokoll. Större verksamheter, som exempelvis stålverk, sköter ofta underhållet i egen regi. Mindre företag behöver ofta ta hjälp av en partner som är specialiserad inom området.
Den dagliga kollen kräver däremot inga specialister utan denna tillsyn kan den eller de personer som använder kranen i vardagen utföra själva.
Vad händer om du inte utför underhåll?
Om du låter bli att utföra underhållet – eller utför det för sällan – utsätter du framför allt både personal och produktionsanläggningen för säkerhetsrisker. Som arbetsgivare är du skyldig att sköta arbetsmiljön och följer du inte Arbetsmiljölagen kan du få betala en sanktionsavgift. Om Arbetsmiljöverket kommer på besök måste du kunna visa upp att du utfört underhåll på dina lyftanordningar minst fyra gånger om året. Servicen ska ha gjorts enligt underhållsprogrammet och vara skriftligt dokumenterad.
Vill du veta mer om serviceintervall?
Genom att serva dina lyftanordningar regelbundet kan du sova gott om natten i vetskapen om att de är i toppskick. Du vet också att du följer lagen, har en trygg arbetsmiljö och en säker produktion. Känner du dig fortfarande osäker på vad som gäller för just din kran? Eller behöver du hjälp med underhållet av en kunnig partner? Då är du välkommen att kontakta oss på Dematek.
