Kranbanemätning
Kranbanemätning – vad är det och varför gör man det?
Hör du missljud från traversen? Eller slits travershjulen ut fort och behöver bytas ofta? Då kan det vara kranbanan som är orsaken. Genom en kranbanemätning med felsökning kontrollerar du snabbt banans status. Det gör att du kan upptäcka skador i tid, slippa oplanerade driftstopp och undvika kostsamma reparationer.
Varför ska du göra en kranbanemätning?
Kranbanan är den räls som en travers rör sig längs. För att traversen ska kunna röra sig på bästa sätt, inte fastna och prestera maximalt får banan inte vara skev eller skadad. Genom en kranbanemätning kan man kontrollera banans kondition och se om det skett förändringar i kranbanans konstruktion sedan monteringen som kan orsaka problem.
En kranbana (traversbana) i dåligt skick påverkar både slitage, livslängd och säkerheten hos traversen. Därför är det viktigt att regelbundet kontrollera och felsöka banan. Genom mätning kan du tidigt upptäcka skador, minimera oplanerade och kostsamma driftstopp, förhindra dyra reparationer och framför allt undvika att olyckor inträffar. Med andra ord ger en kranbanemätning de bästa förutsättningarna för en felfri drift med maximal produktionssäkerhet.
Metoder för kranbanemätning
Traditionellt har kranbanemätningar utförts för hand, och det är fortfarande den metod som är vanligast på marknaden. På Dematek använder vi oss istället av den senaste tekniken med laser. Det är en avancerad mätteknik som kräver både specialutrustning och välutbildade servicetekniker.
Vid lasermätning använder vi en självutjämnande laser och en fjärrstyrd mätvagn som löper längs rälsen och läser av kranbanan för att beräkna horisontella och vertikala avvikelser. En markstation (dator) beräknar och utvärderar sedan datan och du kan direkt se hur kranbanan ser ut och vilka problemområden som finns.
Fördelar med lasermätning av kranbana
Att mäta kranbanan med laser ger många fördelar jämfört med manuella mätmetoder.
Lasermätning av kranbana går betydligt snabbare eftersom den kan utföras när anläggningen är i drift. Traditionella mätmetoder kan ofta kräva kostsamma driftstopp på flera dagar. Genom att mäta med laser får man också fram mycket exakta värden som tydligt visar kranbanans skick, om den behöver justeras och vad som i så fall måste göras. Resultatet presenteras i en rapport som även innehåller en åtgärdsplan med lämpliga rekommendationer och lösningar.
Att lasermätning är enkel och snabb gör den också prisvärd i jämförelse med andra metoder.
Dematek gör mätningar med Demag LMS (Laser Measuring System), ett verktyg som är unikt i Sverige. Vi är i dag den enda svenska leverantören som erbjuder denna typ av utrustning och i hela världen finns det totalt endast åtta maskiner. Fördelen med Demag LMS är framför allt att mätningen blir väldigt exakt.
Hur gör man en kranbanemätning?
Så här går det till när man mäter en kranbana:
1. Fastställning av mätpunkter och spännvidder
Det första steget är att ta fram referenspunkter på spännvidden för kranbanemätningens start- och slutpunkt och laserpunktens höjd.
Denna information skickas sedan till den fjärrstyrda vagnen.
2. Mätning med laserstråle och mätvagn
Medan lasern sänder ut en horisontell laserstråle, styrs den fjärrstyrda vagnen till de förutbestämda mätpunkterna.
Mätvagnen läser av kranbanans horisontella och vertikala avvikelser minst 20 gånger varje meter av banans hela längd.
Utifrån alla dessa avläsningar beräknas sedan ett genomsnittligt värde.
3. Utvärdering och resultat
Datan skickas vidare till markstationen (dator) som utvärderar informationen i ett program för att få fram spännvidder och avvikelser.
Resultatet redovisas i form av ett protokoll med ritningar där man direkt får en visualisering som tydligt visar hur kranbanan ser ut. Här beskrivs också allt som framkommit i mätningarna. I protokollet ingår även rekommenderade justeringar och andra åtgärder.
När de rekommenderade åtgärderna sedan utförs beror framför allt på kranbanans längd och omfattningen av det som behöver justeras. I de fall där endast mindre justeringar är nödvändiga, utförs de ofta vid samma tillfälle som mätningen om kunden vill det.
Åtgärderna i mer komplicerade fall behöver genomföras vid ett senare tillfälle.
Vill du veta mer om kranbanemätning?
Har du frågor eller vill veta mer om kranbanemätning är du välkommen att kontakta oss. Du kan läsa mer om vår tjänst här.
Läs gärna mer om hur våra kunder använt sig av Demateks kranbanemätningar i vårt kundcase och i vår kundtidning Dematek Outlook. Du kan även titta på vår video om lasermätning av kranbanan.
Vanliga frågor som vi brukar få om kranbanemätningar:
När utförs en kranbanemätning?
En kranbanemätning utförs alltid när det uppstått någon form av problem i produktionen. De vanligaste symptomen på att man har problem med kranbanan är att man att man hör missljud från traversen, att det har uppstått sprickor i den eller att hjulen slits på ett onormalt sätt och ofta måste bytas.
Kranbanemätningar görs också i vissa fall i samband med att man byter till en ny travers i sin anläggning.
Hur lång tid tar det att mäta en kranbana?
Hur lång tid en mätning tar beror bland annat på kranbanans längd. Längden är oftast mellan 80 och 150 meter och mätningen tar då i normalfallet 4–6 timmar att genomföra.
Andra faktorer som påverkar tidsåtgången är hur tillgänglig kranbanan är och vilka förutsättningar som råder vid mättillfället, exempelvis väder och vind. Att mäta en kranbana utomhus när det blåser starka vindar ger andra villkor än om man ska mäta en bana inomhus i en industrilokal. Det är också viktigt att kranbanan är ordentligt rengjord innan så att mätningen ska kunna utföras på bästa sätt.
Hur ofta behöver man göra en kontroll av kranbana?
Det finns inget generellt svar på hur ofta man behöver göra en kranbanemätning. I den bästa av världar skulle kontroller av kranbanor utföras i förebyggande syfte med vissa givna tidsintervall. Men det som initierar mätningen är alltid att man upptäcker någon form av problem i verksamheten, exempelvis missljud från traversen. Och mätningarna visar oftast att man haft rätt i sina misstankar – det är kranbanan som är roten till det onda.
När är din kranbana okej?
Det kan ha skett förändringar av kranbanans status som inte kräver några åtgärder. Avvikelserna som kranbaneanlysen visar ligger då inom toleransnivåerna (SS-ISO 12488 – 1:2014 toleransklass 2 tabell 2).
