Överlastskydd ser till att din kran inte har för tung last
Överlastskydd minskar på olyckor och dyra driftstopp!
Säkerheten är alltid som bekant nummer ett när du arbetar med lyftutrustningar. En viktig del i säkra lyft är att inte lyfta tyngre laster än vad en kran är byggd för. Därför finns överlastskydd. Överlastskyddets uppgift är att skydda mot felaktig användning, det vill säga att lasten blir för tung. Överlastskydd ska enligt lag finnas på alla lyftanordningar. Om maxlastgränsen överskrids ser överlastskyddet till att lyftet stannar. Överlastskydd är därför en ytterst viktig funktion för att skydda både människor och material.
Överlastskyddet ska kontrolleras 1 gång om året. Finns inte kontrollen dokumenterad kan du bli drabbad av dyra sanktionsavgifter och körförbud.
→ Läs mer om vår tjänst: kontroll av överlastskydd
Fördelar med kontroll av överlastskydd
- Minskad risk för olyckor för dina medarbetare
- Minskad risk för skador i byggnad
- Minskad risk för skador på gods
- Körförbud
- Du undviker sanktionsavgifter som annars utgår om du inte kontrollerat din traverskran 1 gång om året.
Läs mer och boka en kontroll av ditt överlastskydd: kontroll av överlastskydd
Kontakta oss för mer information och rådgivning:
Vad är överlastskydd?
Överlastskydd finns för att förhindra att kranar och andra lyftanordningar körs med för hög maxlast i förhållande till vad de är byggda för. De ska med andra ord skydda mot felanvändning. Att överskrida maxlasten kan leda till farliga haverier, som till exempel att last och konstruktionsdelar faller ner på människor som befinner sig under traverskranen. Tack vare överlastskyddet kan sådana olyckor undvikas. Skyddet mäter lasten och skulle det hända att man lastmässigt går över gränsen för vad lyftanordningen i fråga klarar av ser överlastskyddet till att slå av lyftrörelsen.
Ett överlastskydd tillåter vanligtvis 110 procent, det vill säga att du kan lyfta en 10 procent än den angivna nominella maxlasten. Är den angivna maxlasten till exempel 10 ton kan du alltså lyfta upp till max 11 ton. Väger lasten 11,1 ton gör överlastskyddet att lyftanordningen stannar. Kättingtelfrar med slirkoppling tillåter vanligtvis 160 procent för att slirkopplingen inte ska slitas vid normal användning.
För att operatören ska veta vilken maxlast en lyftanordning klarar kommuniceras lyftkapaciteten genom märkskyltar på krokblocket och på traversbalken som visar maxlasten. Det är operatörens ansvar att inte lyfta mer än lyftanordningen är dimensionerad för. Men att enbart förlita sig på märkning är inte tillräckligt. Det kan till exempel hända att operatören fått felaktig information eller missbedömt vikten på godset som ska lyftas. Utan överlastskydd skulle konsekvensen då bli ett haveri i lyftutrustningen.
Det kan också vara så att lasten fastnar i något eller inte har lossat riktigt från ett fundament eller någon annan konstruktionsdel som inte var tänkt att följa med lyftet. I dessa situationer är syftet med överlastskyddet att känna av en förinställd dragpåkänning i linan och förregla lyftrörelsen. Operatören måste dock fortfarande kunna sänka ner lasten till underlaget trots förreglingen. När kranens last överstiger maxlasten ska överlastskyddet göra kranens manöverorgan overksamma så att det inte är möjligt att öka lasten ytterligare. Ett överlastskydd får däremot inte hindra kranföraren att återföra manöverorganen till stoppläge eller att påbörja kranrörelser som ger minskad eller ingen belastning.
→ Läs mer om vår tjänst: kontroll av överlastskydd
Olika typer av överlastskydd
Enkla överlastskydd
Den enklaste och billigaste typen av överlastskydd, även kallad överlastbrytare, bryter lyftrörelsen i samma stund som maxlasten överskrids. Det sker många gånger när kranen redan uppnått full hastighet i lyftrörelsen. Att avbryta lyftet tvärt i hög fart kan orsaka höga momentlaster och lasttoppar vilket givetvis inte optimalt och medför risker samt minskar lyftutrustningens livslängd. Därför är dessa enkla överlastskydd inte att rekommendera.
Mer avancerade överlastskydd
De mer avancerade överlastskydden använder istället för ett abrupt avbrott så kallad shock load prevention som minskar effekten av chocklast. Det innebär att överlastskyddet mäter lyftrörelsen hela tiden, från att rörelsen startar och minskar den gradvis för att undvika chocklaster. Det gör att lasten på linan vid avbrottet bara har hunnit ökas till maxlast, vilket är ett betydligt säkrare förfarande än de enklare modellernas plötsliga stopp.
Oftast är överlastskyddet inbyggt i lyftanordningen från början. Men skulle din kran inte vara utrustad med överlastskydd, eller om du vill uppgradera, är produkter från Gigasense ett av de smartaste och mest lättmonterade överlastskydden på marknaden. De kan enkelt klämmas fast på linan och lämpar sig väl när du behöver eftermontera. Gigasenses överlastskydd är utrustade med en givare som mäter kraften i linan för att hålla koll på att maxlasten inte överskrids.
Kontrollera överlastskyddet regelbundet
Med tanke på vilken betydelse överlastskyddet har för säkra lyft är det viktigt att skyddet fungerar felfritt. Därför bör du regelbundet kontrollera att det fungerar som det ska, lämpligen en gång per år. Vissa verksamheter utför kontrollen genom simulering medan andra tar in faktiska provvikter för att säkerställa att allt fungerar korrekt.
Vilka regelverk styr användningen av överlastskydd?
Sedan 1980-talet är det lag på att traverser och telfrar som lyfter laster på mer än ett ton måste ha överlastskydd. Precis som så mycket annat inom säkra maskiner är det EU:s maskindirektiv som styr. Direktivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för alla maskiner som får finnas på marknaden inom EU. I Sverige har EU:s maskindirektiv för överlastskydd överförts till svenska regler via Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa styr och ger vägledning för hur EU:s maskindirektiv ska uppfyllas. Förutom AFS finns även standarder som ger ytterligare hjälp.
Fler smarta funktioner för överlastskydd
Att förhindra ett haveri är som sagt överlastskyddens främsta uppgift, men det finns även andra bra funktioner inbyggda i dem.
Mäta kranens livslängd
Vid dimensionering av kranen finns tillgång till information om hur kranen kommer att användas och utefter det bestäms en driftklass. Det faktiska användandet kan dock avvika från det förutbestämda och då kan det vara värdefullt att kunna stämma av efter en tids användande hur mycket som lyfts och under vilken tidslängd. På så sätt kan man anpassa serviceintervaller och avgöra vilka slitdelar som ska bytas ut. Det går även att avläsa aktuell status när kranen börjar närma sig sin teoretiska livslängd. Utifrån det kan man se om kranen behöver tas ur drift tidigare eller om den kan fortsätta jobba på i några år till.
Känna av slaklina
Överlastskydden kan, om funktionen finns, ställas in att känna av ett lägre lastvärde i nedåtriktad rörelse. Det betyder att när lasten är nedställd på sitt underlag avlastas kroken och överlastskyddet förreglar då till exempel hastigheten till krypkörning eller stoppar rörelsen helt. På så vis kan man förhindra att linan fortsätter att matas ut om inte operatören uppmärksammat att lasten nått sitt mål.
Känna av dellast
När kranen dimensioneras finns underlag för önskad maxlast och lyfthastighet. Konstruktionen blir då begränsad till fysiska mått och kostnader i vilken hastighet och acceleration som maxvikten kan lyftas. Oftast är de flesta lyftmoment mycket mindre än kranens maxlast och i de fallen kan det finnas fördelar att lyfta i en högre hastighet. Överlastskyddet kan, om funktionen finns, ställas in att känna av det maximala dellastvärdet i uppåtriktad rörelse och tillåta en högre hastighet.
Vill du veta mer om överlastskydd?
Överlastskydd är som synes en ytterst viktig funktion för säkra lyft, men det är inte helt lätt att ha full koll på allt. Har du frågor eller funderingar om skydden? Kanske behöver ditt befintliga överlastskydd servas? Eller är du osäker på om du bör uppgradera till en mer avancerad modell? Välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig.
Våra överlastskydd hittar du här
