Vad är en kranbana?

Vad är en kranbana?

Kranbanor förekommer ofta i industribyggnader och när du jobbar med lyft är det ett av de vanligaste begreppen du stöter på. Men vad är egentligen en kranbana? Hur fungerar den och vilka olika delar ingår? Och varför är det så viktigt att en kranbana alltid är i gott skick?

Hur fungerar en kranbana?

Kortfattat kan en kranbana beskrivas som en balkkonstruktion som en travers rör sig på.

För att nyttja en lokals utrymme så effektivt som möjligt är kranbanan placerad uppe i luften där den hålls uppe på olika sätt. En variant är att traversen löper ovanpå två parallella kranbanor som är pelarburna eller ligger på klackar monterade på byggnadens vägg. En annan variant är att traverskranen hängs under kranbanan.

Vid beräkning, konstruktion och ritning av en kranbana finns det regelverk att förhålla sig till. Dessa regler kallas eurokoder och är europeiska standarder för beräkningsregler vid dimensionering av bärverk. Viktiga delar att titta på är bland annat spänningar och deformationer. När kranbanan sedan tillverkas finns det även toleranskrav att ta hänsyn till, till exempel hur rak banan behöver vara för att fungera som den ska.

Vilka delar ingår i en kranbana?

En kranbana består huvudsakligen av tre delar:

Kranbanebalk

Kranbanebalk är den bärande konstruktionen som traversen förflyttas på.

Räl

Den vanligaste krantypen är rälgående kranar där kranen går ovanpå kranbanebalken. Rälen, som ligger centriskt ovanpå kranbanebalken, är kontaktytan för kranen mot kranbanan och tjänstgör som lastöverförare och slityta mot kranbanebalken. Dessutom fungerar rälen som guide för kranen eftersom kranen har flänsade hjul alternativt styrrullar.

Pelare/hyllinfästningar/takinfästningar

Hur en kranbanebalk fästs mot en byggnad varierar. I vissa fall har byggnadens pelare dedikerade hyllor/klackar för kranbanor, vilket är den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen. Om det saknas hyllor kan antingen golvet eller taket användas för infästning av kranbanebalken. Taket ligger ofta närmre kranen än golvet och kan därför vara gynnsamt som infästningslösning, både av ekonomiska skäl och för att denna lösning inte stjäl golvyta. Tyvärr begränsas ofta denna möjlighet av att taket har lägre kapacitet att ta hand om de laster som förekommer.

En vanligt förekommande layout är att kranbanebalken placeras på ett antal pelare som är förankrade i golvet. Hur pelarkonstruktionen ser ut varierar beroende på hur lokalen i fråga är utformad. Hinder i lokalen, kundens arbetsflöde och ekonomi är viktiga parametrar som styr den slutliga utformningen. Som infästningsmetod mot golvet används oftast kemiska ankare. En förutsättning är att golvet är tillräckligt tjockt och har tillräcklig betongkvalitet för att ge tillräcklig bärighet för de belastningar som pelarna överför. Skulle golvet inte klara belastningarna kan betongfundament användas för att ge infästningspunkterna bättre bärighet.

Det är alltid kunden som ansvarar för att byggnaden (golv, tak, byggnadspelare etc) klarar de belastningar som en kran med kranbana överför. Om den kunskapen saknas ska man i första hand kan kontakta byggaren som konstruerat byggnaden och i andra hand extern byggnadskonstruktör.

Vilka olika typer av kranbanor finns?

Det finns flera olika typer av kranbanor:

Kranbana för rälgående travers

Detta är den vanligaste typen av bana. Den hålls antingen uppe av fristående pelare fastsatta i golvet eller av klackar/hyllor som sitter fast i byggnadens väggar.

Kranbana för underhängande travers

På en kranbana med underhängande travers monteras kranbanan under taket i byggnaden istället för på pelare. På så sätt kan byggnaden utnyttjas optimalt och du slipper pelare på golvet. Att ha kranbanan monterad i takstolarna är särskilt lämpligt i verksamheter där det förekommer höga lyft eftersom högt placerade kranbanor kräver kraftiga (dyra och skrymmande) pelare för att vara tillräckligt stabila. För takhängande kranbanor är normalt takkonstruktionen begränsande, laster över 8 ton kan sällan hanteras.

För att hitta bästa möjliga lösning och rätt typ av kranbana bör du göra en noggrann genomgång på plats innan beställning. Hur ser verksamhetens behov ut? Hur ska lyftutrustningen inklusive kranbanan användas? Och vilka förutsättningar och begränsningar har lokalen?

Håll alltid kranbanan i god kondition

I verksamheter där lyft förekommer är säkerheten – för både människor och material – alltid nummer ett. Därför är det viktigt att se till att kranbanan alltid är i god kondition och fungerar som den ska. För att traversen ska kunna röra sig på bästa sätt, inte fastna och prestera maximalt ska kranbanan alltid vara helt rak. En skev eller skadad kranbana påverkar både slitage, livslängd och säkerheten hos traversen. För att säkerställa att kranbanan är i gott skick bör du regelbundet kontrollera och felsöka banan, vilket görs genom en kranbanemätning. Missljud från traversen eller onormalt slitage på kranbanan är vanliga tecken på att allt inte står rätt till.

Vill du veta mer om kranbanor?

Har du frågor eller vill veta mer om kranbanor är du välkommen att kontakta oss.